Så fruktansvärt

Skriv inläggstext 

Denna artikel träffade mig rätt i hjärtat. Det får inte gå till såhär.

Jag känner igen mig så fruktansvärt mycket. Vi blev inte heller tagna på allvar. Fick höra att ”det är bebisars sätt att vara då dom är förkylda” ”dom låter så när dom hostar”
”Ni är första barnsförälder visst?, ni kan vara lugna” 
Att vi fick våran hjälp tillslut berodde inte på att dom trodde det jag sa när jag utttryckte min oro att jag verkligen trodde det var kikhosta. Utan vi åkte in på akuten trots 1177 sagt vi inte skulle ta upp deras tid under helgen då dom har så mycket. Och där sa jag bestämt att nu kollar ni honom vi åker inte hem förrän tester tagits för något är fel. 
Det visade sig att min oro skulle tagits på allvar , för våran pojke hade kikhosta och var så dålig att dom övervägde sätta sond på honom när han inte fick i sig mat. Och vid det laget hade vi blivit hemskickade från barnavdelningen på det löjligaste viset” vad gör ni här med ett friskt barn?” Vi hade haft flera samtal med 1177 där vi bara fått höra att det är ingen fara. Nu gick det bra för våran Egon. Men att läsa att det är barn som DÖR pga föräldrarna inte blivit tagna på allvar det får mig att bli så fruktansvärt arg och ledsen. Det måste ske en förändring. Stackars lilla pojke och föräldrarna. 
Vi fick inte på något vis ens en ursäkt för hur vi blivit behandlade. Läkarna kom in med svansen mellan benen och sa något i stil med att det var ju så oväntat, att det kunde dom aldrig trott. 
Det satte spår hos mig, att se min pojke så sjuk. Jag kände mig så hjälplös. Våran pojke blev frisk och fick hjälp tillslut
Men för barnen som inte får hjälp måste det ske en förändring. Kände att jag behövde få detta ur mig. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0